De flesta av oss kan känna igen oss i att vi någon gång under livet drabbas av kris, svåra situationer eller att vi på något sätt tampas med mönster (av tankar, känslor, beteenden) som får oss att må sämre. Många gånger tar vi oss vidare på egen hand men ibland kan det också vara viktigt att få prata med någon som är utbildad och har erfarenhet av att hjälpa andra med liknande svårigheter. Nedan finns en kortfattad beskrivning av några vanliga problemområden som kan drabba oss.

Utmattningssyndrom

Vid utmattningssyndrom så har personen varit utsatt för stress under en längre tid vilket har resulterat i symptom så som minskad uthållighet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, ökad känslighet för stimuli (t.ex. miljöer med mycket ljud och ljus), sömnsvårigheter, svårigheter att återhämta sig, värk och lättväckt irritation. Symptombilden är olika från person till person liksom tiden det tar att återhämta sig. Hos många med utmattningssyndrom så finns bakomliggande faktorer så som höga krav på sig själv, fokus på andras behov eller påtagliga stressorer i miljön (på arbetet eller i hemmet).

Depression

Depression innebär en period med påtagligt sänkt sinnesstämning. Ofta upplever personen minskat intresse och glädje inför saker som tidigare upplevts som stimulerande. Många känner inte längre lust att vara med i sociala aktiviteter och drar sig undan. För vissa minskar matlusten medan andra äter mer än vanligt med viktnedgång/uppgång som följd.  Tankarna kring sig själv, framtiden och omgivningen är många gånger negativa. Ibland förekommer även bristande livslust.

Panikångest

Panikångest innebär intensiva attacker med kroppsliga symptom så som t.ex. hjärtklappning, andnöd, yrsel och svettningar. Attackerna kan både komma som en blixt från klar himmel eller vara kopplade till specifika situationer (t.ex. trånga utrymmen, folksamlingar, öppna torg). Ofta finns en rädsla för att de kroppsliga symptomen ska leda till fara (t.ex. hjärtattack, kvävning eller att man blir “galen”). Om attackerna är kopplade till specifika situationer finns ofta undvikande- och flyktbeteenden kopplat till dessa.

Tvångssyndrom/OCD

Tvångssyndrom, eller OCD som det också kallas, innebär att olika stimuli/situationer triggar obehagliga tvångstankar som tillfälligt neutraliseras med hjälp av överdrivna tvångshandlingar. Det kan röra sig om att t.ex. smuts triggar tvångstankar om att bli smittad av sjukdom. Obehaget som uppstår hanterar sedan personen genom att begå tvångshandlingar t.ex. upprepad handtvätt. Tvångssyndrom debuterar i de flesta fall under uppväxtåren men för vissa kan det även uppstå i vuxen ålder.

Ätstörning

Vid ätstörning finns ofta ett påtagligt fokus kring utseende och mat. Andra delar av livet hamnar ofta i bakgrunden då tankarna kretsar kring den egna kroppens utformning och vad man får eller inte får äta. Problembilden kan pendla mellan olika symptom så som rädsla för viktuppgång, självsvält/ensidig kost, hetsätning, kompensatoriska beteenden så som t.ex. träning och självframkallad kräkning. Konsekvenserna av detta kan också visa sig i kroppsliga symptom så som t.ex. undervikt, magproblem, orkeslöshet, hudproblem, tandskador. Många gånger samexisterar ätstörningar tillsammans med andra svårigheter så som depression och ångest samt personlighetsrelaterade faktorer så som perfektionism/tvångsmässighet.

Social fobi

Social fobi innebär att man känner ett starkt obehag som är kopplat till olika sociala situationer. I vissa fall är sociala fobin generaliserad och gäller i stort sett alla sociala situationer. I andra fall är den mer specifik t.ex. när man pratar inför grupp. Ofta finns tankar om att tecken på nervositet (t.ex. svettning, rodnad, darrningar, black-out) kommer att synas eller att man kommer att göra något fel i andras ögon. Den som lider av social fobi undviker ofta de obehagliga situationerna eller så uthärdar de dem under starkt obehag.

Sömnsvårigheter

Sömnsvårigheter är vanligt förekommande och ungefär var tredje person har sömnsvårigheter då och då. Sömnen är en viktig funktion för att kunna återhämta sig och må bra, samtidigt är det också vanligt att sömnen försämras i samband med andra svårigheter så som stress och oro. Det innebär att vi ibland hamnar i en ond cirkel där vi sover dåligt trots att vi just då behöver sömnen som mest för att kunna hantera de utmaningar vi möter under dagen. En sömnbehandling strävar både efter att skapa goda sömnrutiner och att utveckla redskap för att hantera det som bidrar till sömnlösheten t.ex. stress och oro.

Generaliserad ångest/oro

Vid generaliserad ångest, även kallad GAD, så är personen ofta orolig inför många olika saker i livet så som t.ex. ekonomin, relationer, arbete, hälsa. Oron har ofta funnits med under lång tid och är närvarande en stor del av tiden. Precis som vid mer specifik ångest så finns ofta flykt- och undvikandebeteenden (t.ex. kontrollbeteenden) kopplat till det som triggar oron.

Posttraumatiska symptom

Posttraumatiska symptom innebär att personen tidigare har varit utsatt för en allvarlig händelse t.ex. en allvarlig olycka eller allvarligt hot och att reaktionerna från detta fortsätter att påverka personen påtagligt trots att tid har förflutit sen händelsen. Symptom kan innefatta s.k. flashbacks där personen har svårt att skilja nutid från dåtid. Andra symptom kan vara undvikande av situationer som påminner om de traumatiska händelserna eller intensiva känslomässiga/kroppsliga reaktioner om personen kommer i kontakt med de triggande situationerna.

Livsmönster

Ibland kan vi finna återkommande mönster i livet som har blivit till hinder för oss. Det kan vara t.ex: rädsla för att bli lämnad i nära relationer/att bli övergiven; ett starkt fokus på prestation/perfektionism; svårigheter att känna tillit till andra/att ständigt vara på sin vakt; ett starkt fokus på andras behov så att man gång på gång glömmer bort sig själv/att vara självuppoffrande eller undergiven. Om dessa mönster återkommer i många olika relationer och över tid så bidrar det ofta till sämre mående och minskad livskvalité. Många gånger så bidrar personens sätt att hantera rädslorna och mönstren till att de vidmakthålls över tid. För att bryta den onda cirkeln behöver man förstå vad som vidmakthåller den och genomföra konkreta förändringar i livsmönstret.